Jag heter Agnes, och är 6an. Jag har en mamma, pappa, storebror, storebror & storasyster. Mina föräldrar är skilda och jag bor på 2 ställen. Jag har flyttat bara 2 gånger i mitt liv. Jag har aldrig blivt misshandlad, eller slagen. Men jag har bråkat stora bråk med folk, aldrig misshandlat någon för den delen heller. Men jag har bytt skola en gång. Jag har 2 kusiner på mammas sida, och en morbror. På pappas sida har jag också 2 kusiner, och en faster. Jag har en mormor och en morfar. Men ingen farmor och farfar. Min farmor dog i cancer, hon rökte. Jag fick aldrig träffa henne. Och min farfar dog också i canser. Jag fick aldrig träffa honom heller. Dom båda dog innan jag föddes. Min mamma hade en kille som hette Joakim. Han var med om en olycka och dog.. Det var semptember, jag vaknade en morgon, av att någon grät, det var dagen efter att jag hade fyllt 9 år. Men iallafall, jag gick upp i hallen och såg mamma stå och trösta någon gammal tant som satt  i våran hall och grät. Jag förstog inte vad som hade hänt, men jag visste att det inte var något bra allafall. Jag ville inte säa någonting, så jag gick in i köket och väntade tills hon hade gått. Då gick jag in i vardagsrummet och mamma kom in dit och grät. Min syster var också där, vi frågade mamma vad som hade hänt och försökte trösta henne. Då berättade hon alltning, att han hade vart med om en bilolycka, kvällen innan, alltså den 7september, på min födelsedag. Men mamma bara grät mer och mer, det var hans mamma som hade suttit i våran hall tidigare. När mamma berättade fick jag en klump i halsen . Det kändes som om jag inte kunde andas. Jag fick panik och jag kunde inte hålla emot tårarna. Dom bara kom, och forsade ut. Och min syster grät också. Vi alla tre stog i vardagsrummet och grät. Jag kommer ihåg allting som om det var igår. Jag vet nte varför men jag tänkte inte, jag var så chockad så jag gick till skolan. Och var som vanligt utanpå, men på insidan hade jag fortfarande en klump i halsen. Men jag ville inte att någon skulle märka. Så jag gick till skolan. Och sen hade vi religon med Marina och jag hade tårar i ögonen hela lektionen. Då frågade hon mig om det hade hänt något. Men jag ville inte berätta för någon och prata om det. Så jag skakade på huvudet och låtsades sm om att ingenting hade hänt. Men sen frågade hon mig igen och då kom tårarna. Men precis då som jag skulle ljuga igen och säga att ingenting hade hänt så kom Mia in, en tjej som är som min mammas syster, typ som min moster, som jag har kännt hela mitt liv. Och pratade med Marina, eller vi 3 gick ut utanför klassrummet och då berättade Ma allting för Marina och då började Mia gråta, sen Marina och sen jag. Vi stog där ute och jag kommer ihåg att dom kramade om mig. Sen fick jag åka hem med Mia och alla i min klass förstog ju inte vad som hade hänt. Så alla trodde att jag bara gick hem med någon. Då åkte vi hem till Isak & Felicia, jag tror dom var där när vi kom. Och min syster, min bror. Och mamam. Hon var fortfarande ledsen och deprimerad . Hon pratade typ inte eller någonting på läne. Mia tig hand om henne. Och den dagen, skulle matilda edgren hämta mig, så hon kom dit för att hämta mig och då var jag ju inte där. Och inte Marina heller, så dom frågae dom i min klass och iförsom dom inte visste vad som hade hänt så sa dom att min kompis hade hämtat mig. Så hon blev såklart sur på mig för att hon hade åkt jätte långt för att ho skulle hämta mig. Men det löste sig . Vi åt med mia, felicia, anders & isak varje dag och jag verkligen kommer ihåg allting. Han hade en hund också, som hette Jack. Det var en schäefer. Den var jätte söt. Jag saknar dom . Men jag hatar att tänka på det. Han dog i en bilolycka, han krockade och bröt nacken tror jag. Men jag har arit på en begravning i hela mitt liv, och det var hans. Det var så sorligt, alla bara grät och så. Jag hoppas ni har det bra i hmlen, R.I.P. Och min farmor och farfar, R.I.P Gunnar & Ingrid . Jag hoppas att ni också hade det bra i himlen, trots att jag aldrig hann träffa er. Jag brukar tänka på er, men sen när jag håller på att börja gråta så tänker jag att man inte kan sakna det man aldrig haft. Men jag saknar er.. Och det finns en kvar, min pappa hade en typ halvbror, som tog droger, han är också död. Han var typ helt förstörd. Jag vet faktiskt inte rkigt, men jag hann träffa honom. Men ajg kommer inte ihåg så mycket om honom för att jag var så liten. Men jag önskar att han aldrig börjat ta droger. R.I.P Håkan. Annars älskar jag min fmailj, men jag tycker synd om min mamma öf ralt med Jocke. Men nu har hon en ny kille, eller blivande man. Dom ska gifta sig.. I sommar, men hon är lycklig så det är bra. Och min pappa är också lycklig. Så då är jag lycklig. Sen min storebror anton, han är 22 tror jag . Även kallad Dubblaa, han rappar och är jätte duktig. Tycker jag iallafall, ! Han har typ en sjukdom så han har lite svårare med allting. Och min storebror Ludde är 18, han har också det lite svårt just nu. Han har hoppat av skolan, och massor av skit. Men nu har han börjat jobba och försöker . Och mins syster ellen, 14. Hon är bästaste systern i hela världen. Hon fnns alltid vid minsida. Jag har hållt på att dö 2 gånger, en gång när jag var 4 år . Då bodde min mamma och pappa tillsammans, och pappa hade köpt en jordnötskräm till mig och min syster på kvällen. Så åt vi dem, sen gick vi och la oss. Jag vaknade mitt i natten av att jag inte kunde andas, och var helt svullen i ansiktet. Jag såg ingentng, jag var som blind. Så ja fick känna mig fram och gick upp för trappan, och in till mamma och pappas rum. Dom vaknade när jag gck in i spegeln . Sen typ ringde dom ambulansen och så fick ajg åka in till sjukhuset med ambulans och ta spruta. Och äta massor av glass för att svullnaden skulle gå ner. Men sen dess har jag varit allergsk mot jordnötter, än idag. Och den andra gången var när jag var 3 år och vi var i Luleå, Piteå så var vi på ett bad. Och min "moster" eller mina kusiners mamma skulle köpa hamburare, och jag vet inte vem som tog hand om mig. Det kommer jag inte ihåg men iallafall. Då kunde ajg inte simma, så jag hade simpuffar. Men jag skulle simma till min syster, strorebror och pappa. Så ja tog av mig dom och hoppade i. Och jag kunde inte simma. Men ingen märkte att jag var ta så jag ja som sagt var höll på att drunkna, jag satt på botten. Så räddade en mamma mig. I 6års var jga mobbad, 1an fick jag kompisar, 2an var jag med elina och melina. 3an med, 4an blev jag och jaqueline tighta,& då började min fjortistid, 5an var jag och my oslagbara och min fjortistid fortsatte. 6an blev jag och jaqueline bästavänner, och mn fjortistid slutade. Men nu har min familj redit upp sig igen. Jag skrev den hära texten för att ni skulle få förstå lite om mig. Om det jag har varit med om . Så jag hoppas ni förstår.
Skriv om det är något ni undrar