Åh, jag orkar inte med det här längre. Det gör ont överallt. Med en klump i magen av tårar och ilska. Som bara vill ut ut ut. En sorg i hjärtat av allting. Ett ärr som aldrig försvinner. Jag orkar inte att du ska hålla på längre, att du ska få oss må så dåligt. Att du ska göra det du gör. Och att du inte kan komma tillbaks och bara vara dig själv. Jag orkar inte höra dom gråta, känna att dom mår dåligt. Jag orkar inte med att du gör såhär. Jag skulle ge allting för att du skulle komma tillbaks. Och att du gjorde det på julafton, med hela släkten. Det sårar mig att du en enda dag inte kunde skärpa dig och ställa upp för oss. Jag orkar inte mer. Jag vill bara iväg när du får dom att gråta, när dom sitter uppe på kvällarna och tänker på vart du är och vad du gör. Jag orkar inte mer nu. Kan du inte komma hem igen, flytta hem igen, skaffa ett jobb och bli en vanlig människa? Snälla, jag gör allting. Precis allting på denna jord bara för att få min storebror tillbaks..